Information för dig som funderar på att studera vidare på högskolenivå

Snart ramlar antagningsbeskeden in hos dem som sökt höstens kurser och utbildningar på universitets- och högskolenivå. Terminen drar igång efter sommarens slut och många nya studenter kommer att påbörja sina studier och möta studentlivets glädje och utmaningar för första gången. Men vägen till en utbildning är kanske inte alltid helt självklar och det är inte heller alla som väljer att studera vidare direkt efter gymnasiet. Kanske arbetar man ett tag för att spara ihop pengar, reser runt i världen eller så har man helt enkelt inte bestämt sig för vad man vill utbilda sig till än. Om du nyligen bestämt dig för att vidare studier är något du vill testa på kommer här lite grundläggande information.

Grundläggande och särskild behörighet
För att komma in på kurser och utbildningar på universitets- och högskolenivå krävs att man har högskolebehörighet. Detta innebär helt enkelt att du måste ha vissa förkunskaper för att anses vara behörig till att studera vidare. Behörighetskraven delas in i två kategorier: grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet behöver du för att söka in till alla kurser och utbildningar på grundnivå på högskolor och universitet i Sverige. Vilka krav som ställs på din grundläggande behörighet kan variera beroende på din utbildningsbakgrund och när du avslutat dina studier.

Förutom den grundläggande behörigheten kräver vissa kurser och utbildningar även att du har ytterligare förkunskaper. Dessa förkunskaper är kopplade till det ämne du ska studera; om du exempelvis ska läsa en ingenjörsutbildning behövs goda kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. Behörighetskraven för varje utbildning kan du se på universitetets eller högskolans hemsida och i deras utbildningskatalog.

Om du gått ut gymnasiet utan fullständiga betyg kan det betyda att du saknar grundläggande och särskild behörighet. Även om du har fullständiga betyg kanske du ändå saknar de kurser som utbildningen kräver inom ramen för särskild behörighet. Om så är fallet kan du alltid komma tillbaka och komplettera dina betyg genom att gå kurser på Komvux.

Högskoleprovet
Om det finns fler behöriga sökande till en kurs eller utbildning än platser, görs ett urval baserat på olika grupper. Dessa grupper delas in i betygsgruppen, alltså dem som ansöker med hjälp av sina gymnasiebetyg, och högskoleprovsgruppen. För vissa riktigt populära utbildningar kan det vara näst intill ett måste att ha gjort högskoleprovet. Detta beror på att man försöker sortera de sökande som ansöker med samma betygspoäng. Har man gjort provet kan man alltså konkurrera i båda urvalsgrupperna och har större chans att bli antagen.

Högskoleprovet består av åtta olika delprov som testar dig inom områden som bland annat ordförståelse, matematik och läsförståelse. Högskoleprovet kan man göra hur många gånger man vill för att höja sitt resultat och många lyckas bättre ju fler gånger de gör provet. Det finns särskilda kurser du kan gå för att träna inför högskoleprovet som exempelvis Hermods högskoleprovskurs.

Läs mer om komvux på Hermods