Herman, från idé till verklighet 

Ur behovet av ett digitalt stöd för vuxenstuderande växte idén om en AI-assistent fram. Redan hösten 2024 började Hermods utforska och testa att bygga AI-stöd till sina studenter vilket sedan mynnade ut i AI-Assitenten Herman.  

Den första versionen testades i lärplattformen under våren 2025. Då blev det tydligt att utmaningen inte bara handlade om teknik, utan också om pedagogik. Att få assistenten att ge korrekta och pedagogiska svar, skapa tillit till källor och samtidigt hantera dataskydd var centrala frågor. 

Samtidigt växte nya arbetssätt fram där AI, kursmaterial och lärarstöd samspelar. På så sätt får alla elever samma möjlighet till stöd och förklaringar, oavsett tid och plats. Herman kan också avlasta lärarna från enklare frågor, vilket då i sin tur kan frigöra tid för det pedagogiska arbetet. 

– Det var en utmaning att se till att Herman verkligen guidar eleven stegvis i sitt lärande och inte ger hela svaret. Mycket tankeverksamhet och testande har lett fram till den Herman vi har idag. Det handlar om att ta små steg i taget och att arbeta iterativt.  Dessutom med ny teknik som i det här fallet, är det alltid en inlärningsperiod innan det går att få ut det man vill, säger Linda Brodin, projektledare på Hermods. 

För EdAider som ansvarar för det tekniska var det viktigt att tidigt fånga upp elevernas användarupplevelser. Knut Sørli betonar hur avgörande det var att se till att Herman inte hittade på egna svar, utan gav korrekta och pedagogiska förklaringar. Samarbetet med Hermods gjorde det också möjligt att arbeta nära en verksamhet med både elever och undervisning, något som gav värdefulla insikter i hur AI-stöd tas emot i praktiken. 

En central del i projektet har varit dataskydd. Riskbedömningar och samtycke har följt arbetet från start, något som skapat både trygghet och legitimitet. Herman är dessutom frivillig, vilket innebär att eleverna själva kan välja om de vill använda assistenten. 

Utvecklingen har byggt på ett nära samarbete mellan experter där pedagogik, utbildningserfarenhet och teknik kombinerats.

– Nyckeln har varit att låta pedagogiken styra och inte tekniken, säger Linda Brodin. 

För att lyckas har man satsat på att börja i liten skala. Genom tester i mindre elevgrupper har det gått att göra justeringar längs vägen. Knut menar att det är bäst att börja med ett tiotal elever, så att man kan lära sig och ändra innan man skalar upp. 

Efter den första lanseringen har fokus legat på tre versioner där de justerat och förbättrat AI-stödet ytterligare: kursstöd i svenska, stöd inför nationella prov i engelska och träning i källkritik oberoende av ämne. Alla bygger på forskningsbaserade lärstrategier. Syftet är att vägleda eleverna steg för steg och stärka deras förmåga att reflektera över sitt lärande. Linda och Knut är nöjda med resultatet så här långt. 

För Knut är det särskilt stort att se hur Herman nu används av många elever runt om i landet.  

– Jag tycker det är häftigt att det vi byggt tillsammans nu finns i verkligheten och kan göra nytta för så många, säger han. 

För Linda handlar stoltheten om flera saker. Hon lyfter fram att Herman är förankrad i pedagogiken och i hela Komvux verksamhet, där lärare, rektorer och skolledare varit delaktiga från start. Hon pekar också på samarbetet mellan olika kompetenser och att projektet drivits ansvarsfullt med fokus på de studerandes integritet och lärande. 

Det känns särskilt roligt, menar hon, att kunna se att Herman faktiskt kan göra skillnad för elevernas motivation och utveckling.  

Och resan fortsätter, fler ska få möjlighet att ta del av stödet och Hermods kommer fortsätta utforska vad som gör störst nytta.