Språkutveckling i Järva är en långsiktig investering för framtiden 

Som biträdande rektor ansvarar Kicki för tre av de nio kommunala förskolorna i enheten. Hennes mål är tydligt: att ge pedagogerna rätt förutsättningar att utföra sitt uppdrag och säkerställa att barnen får den språkutveckling de har rätt till. 

– Jag såg att utbildningen skulle ge mig metoder och strategier för att förbättra vårt arbete. Barnens språkutveckling måste alltid vara i fokus, och för att det ska ske måste även pedagogerna få rätt stöd och kompetensutveckling, säger Kicki. 

Utmaningarna i Järvaområdet är välkända. Trots många språkfrämjande insatser visar undersökningar att alltför många barn börjar skolan med svaga språkkunskaper. Kicki menar att förskolan länge har arbetat med en inkluderande syn på språk, men att det nu är viktigt att stärka det svenska språket ytterligare. 

– Utbildning ger en tydlig koppling mellan yrkesrollen och språkutveckling. Vi har många pedagoger med annat modersmål, och genom utbildningen har vi kunnat prata mer öppet om språkutmaningar och möjligheter. Det har blivit avdramatiserat och en naturlig del av vårt arbete, förklarar Kicki. 

Utbildningen har även gett konkreta verktyg som förskolorna använder i sitt dagliga arbete. Bland annat språkhandledningar, ordlistor som byts ut veckovis, språkfokuserade husmöten och skriftliga reflektionsuppgifter för pedagogerna. Verktygen håller arbetet levande och gör att de kan följa upp och vidareutveckla språkinsatserna. 

En av de viktigaste insikterna från utbildningen är att språkutveckling inte är något som kan göras individuellt. Hela förskolan behöver vara involverad för att skapa en verklig förändring. 

– Det är inte effektivt att skicka en enskild person på utbildning. För att skapa en språkutvecklande kultur måste alla vara engagerade. Vi i ledningen har en viktig roll i att säkerställa att arbetet inte blir en tillfällig insats, utan en långsiktig förändring, säger Kicki. 

Hon ser tydliga effekter av utbildningen i verksamheten. De har fått ett tydligare arbetssätt med planering och struktur. Pedagogerna tar ett större ansvar, de efterfrågar fler böcker och digitala verktyg, och de vågar utmana sig själva mer i skrift och tal. De ser även att barnen gynnas när pedagogerna blir tryggare i sitt språk och sin undervisning. 

Kicki ser en ljus framtid för Järvas förskolor och hoppas att fler pedagoger får möjlighet att gå utbildningen och att de som redan gått kan bli handledare för nya deltagare. 

– Vi måste säkerställa att alla barn får samma möjligheter, oavsett var de bor. Språk är makt, och vi behöver rusta våra pedagoger för att rusta våra barn. Barnen har rätt till en likvärdig utbildning. Vi rektorer behöver ta vårt ansvar och säkerställa att pedagogernas kunskaper i det svenska språket är tillräckliga för att kunna uppfylla läroplansuppdraget, slår Kicki fast. 

Många rektorer kämpar med liknande utmaningar som de i Järva, och Kicki uppmanar dem att våga satsa på språkutveckling genom utbildning. 

– Jag vet att många brottas med detta. Men våga satsa! Förbered er, planera och visa syftet med utbildningen. Skapa tid för reflektion och gemensamma planer. Vi har sett att arbetet gör skillnad, men det kräver engagemang från både ledning och medarbetare. Det är en investering i både personal och barn som kommer att ge långsiktiga resultat, avslutar hon.